Organ från levande givare

De flesta i Sverige som behöver ett nytt organ väntar på en njure. Det kan bli en lång väntetid, mellan 2 och 4 år. De allra flesta organdonationer sker med organ från en donator som har avlidit, men det går faktiskt även att få ett organ från en levande givare. Varje år donerar ungefär 150 levande människor sin ena njure till en närstående som behöver en transplantation. Levande organgivare kan leva i stort sett precis som vanligt med bara en njure.

Fördelar med levande givare

En av de största fördelarna med levande givare är att vården kan planera transplantationen och allt kring den. Både givaren och den som ska få organet kan förberedas i detalj. Livskvaliteten för den som får en ny njure ökar kraftigt. I många fall kan de slippa dialys helt och hållet, och organ från levande donatorer har oftast lite bättre funktion än från en avliden givare. Dessutom innebär en transplantation från en levande givare en enorm fördel för alla övriga patienter som väntar på en ny njure, eftersom det minskar väntetiden.

Ersättning vid donation

Att vara en levande givare måste alltid vara en frivillig handling. Den som donerar sin ena njure får alla sina kostnader i samband med operationen ersatta av Försäkringskassan. Utan ersättning skulle färre människor kunna donera sina organ. Vårdköerna skulle bli längre, fler människor skulle behöva dialys och fler människor skulle avlida i väntan på transplantation.

Det är inte rimligt att någon ska behöva stå utan inkomst när de donerar en njure, och långt ifrån alla klarar av en lägre inkomst och extra omkostnader under en tid. Visst finns det många som tycker att det är värt att ta ett lån för att klara ekonomin under den här tiden om det innebär att en närstående kommer att bli frisk. Men det är lika många som inte skulle klara det. Samblas lån ger visserligen den lägsta möjliga kostnaden för varje enskild låntagare utifrån deras ekonomiska förutsättningar, men i Sverige ska ingen levande givare behöva ha någon som helst kostnad för att donera en njure.

Trygghet för givaren

Ersättningen finns till för att skapa en trygghet för den person som vill donera ett organ. Om det fanns en risk att de skulle bli utan ersättning eller få mindre lön än vanligt under tiden där de återhämtar sig efter en operation skulle det innebära kraftiga nackdelar. Det skulle påverka både alla de som väntar på ett organ och de som vill hjälpa en närstående som är sjuk.

Ersättningen inkluderar alla kostnader man kan tänkas ha. Det kan vara allt från utredningen innan operationen, tiden på sjukhus, inkomstbortfall och andra eventuella merkostnader. Men det är inte bara givaren som får ekonomisk ersättning utan även dennes arbetsgivare. De får full ersättning för de kostnader de vanligtvis har när en anställd blir sjuk. Enligt lag får ingen annan ersättning utgå till donatorn, varken finansiell eller i någon annan form, utöver de omkostnader de har i processen.

Operationen

Att donera en njure är ett relativt litet ingrepp som sker med titthålsteknik. Det blir vanligtvis tre små snitt, mellan ½ och 1½ centimeter långa, där instrumenten förs in. Dessutom blir det ett 5-6 centimeter långt snitt där njuren tas ut.

Efter operationen får man näringsdropp och smärtstillande medicin om man har smärta i såren, men återhämtningen går fort. Dagen efter operationen kan man börja äta och dricka igen, och det händer ibland att givaren kan åka hem redan på den tredje dagen. I vissa fall tar återhämtningen lite längre tid, ungefär en vecka.