Så kan du låna till din utbildning i Sverige

I Sverige är det brukligt att ta ett CSN-lån när man studerar på komvux, universitet eller högskola. Det så kallade CSN-lånet är fördelaktigt, då den räntesats du betalar är låg. I den här artikeln pratar vi mer om hur CSN fungerar, och vi berättar även mer om andra lånealternativ som passar bra när man pluggar.

Vad är CSN-lån?

CSN-lånet är ett fördelaktigt lån som består av två delar: en bidragsdel och en lånedel. Den del av CSN-lånet som du måste betala tillbaka motsvarar cirka 66,7 % av den månatliga utbetalningen, medan bidragsdelen ligger på omkring 33,3 %. Du kan ha rätt till högre CSN-bidrag om du har barn.

Hur mycket CSN-lån kan man få?

CSN-lånet ligger år 2020 på 10 928 kr per månad när du studerar heltid. Om du pluggar i mindre omfattning, exempelvis 75 eller 50 % så minskar studiebidraget med 25 respektive 50 %. Du kan även ta ett tilläggslån på 1 180 kr per vecka om du exempelvis behöver mer pengar till litteratur.

4 saker att tänka på innan du tar studielån

1. Lämna in din ansökan i god tid. Om du lämnar in din ansökan för sent riskerar du få den första CNS-utbetalningen minst en månad för sent.
2. Fyll i din anmälan på ett korrekt sätt. Du måste bland annat uppge var och hur länge du ska studera.
3. Ansök för två terminer samtidigt. Om vet att du ska studera minst ett år, ansök om CNS-ersättning för hela året och inte bara en termin. Då slipper du ansöka om CSN-ersättning flera gånger.
4. Fundera på hur mycket pengar du behöver. Du kan välja att enbart ta bidragsdelen på cirka 3 700 kr/mån om du känner att den summan är tillräcklig.

2 ytterligare alternativ att låna till sin utbildning

När man ska låna till sin utbildning är studentlån populärt. Men vissa utbildningar är inte CSN-berättigade, och ibland behöver man mer pengar än vad CSN är beredda att betala ut. Nedan pratar vi mer om alternativ till CSN-lånet som passar bra för studenter.

1. Privatlån (ränta på cirka 7,5 %)

Om du har ett extrajobb och tjänar pengar kan du bli beviljad ett privatlån, som i regel har en ränta på mellan 5 och 10 %. Notera att ditt CSN-lån aldrig räknas som en inkomst i långivarnas ögon, så om du inte jobbar extra kan du inte heller bli beviljad ett privatlån.

2. Snabblån (ränta på cirka 39 %)

Om du tar ett snabblån för att komplettera sitt CSN-bidrag är det en häftig räntesats som väntar, som i regel ligger på 39 % årligen. Du i regel ta ett snabblån om du inte har någon fast inkomst, men du ska bara ta ett snabblån om du verkligen måste. Exempelvis för att betala hyran.

Hur kan man låna pengar som läkarstudent?

Som läkarstudent, det vill säga en person som eventuellt kommer att arbeta med organdonation, är det brukligt att ta ett fullt CSN-lån på strax under 11 000 per månad. Men då studielitteraturen är särskilt kostsam på läkarprogrammet kan det vara nödvändigt att komplettera CSN-lånet med ett annat lånealternativ.

Om du som läkarstudent har svårt att betala hyran kan ett snabblån vara en bra idé, då du på så sätt slipper betala förseningsavgift. Det kan även vara en god idé att ta ett privatlån för att täcka kostnader för dyr studielitteratur. Även ett snabblån vara försvarbart om du behöver pengar snabbt.

Läs mer: Därför är det en dålig idé att sälja organ!

Du behöver trots allt rätt, och i många fall kostsam litteratur för att en gång kunna bli läkare. Ett snabblån med förhållandevis hög ränta ska därför räknas in som en acceptabel nödlösning.

Att höja sitt bolån är aldrig ett hållbart alternativ. Om du äger din egen bostad kan det vara lockande att låna pengar billigt med bostaden som säkerhet, men gör inte det. Som Danske Bank förtydligar ligger räntan för ett bolån på cirka 1,2 procent, men det är omständligt att höja bolånet.

Du blir även tvungen att boka ett möte med en banktjänsteperson, och utöver det kan du bli tvungen att amortera mer pengar varje månad enligt de regler om amorteringskrav som gäller i Sverige.

Kan man arbeta samtidigt som man tar CSN-lån?

Många studenter väljer att arbeta vid sidan av sina studier för att få ekonomin att gå ihop. CSN har dock en inkomstgräns, även kallad fribelopp, som reglerar hur mycket du får tjäna utan att din studiemedelsutbetalning påverkas. Fribeloppet varierar beroende på om du studerar på heltid eller deltid och kan ändras från år till år.

Om du tjänar mer än fribeloppet kan ditt studiemedel minska eller i vissa fall utebli helt. Det är därför viktigt att noggrant planera sin inkomst om man vill kombinera studier och arbete. Ett alternativ kan vara att arbeta mer under sommarlovet när du inte tar ut studiemedel, eftersom inkomsten då inte påverkar ditt CSN-lån.

CSN-lånets återbetalning – vad gäller?

När du har avslutat dina studier börjar återbetalningen av ditt CSN-lån. Återbetalningen inleds oftast sex månader efter att du senast fick studiemedel. Hur mycket du ska betala varje år beror på lånets totala storlek samt den ränta som gäller vid tidpunkten för återbetalningen.

CSN erbjuder möjligheten att ansöka om nedsättning av årsbeloppet om du till exempel har låg inkomst under en period. Om du tillfälligt har svårt att betala kan du även ansöka om att skjuta upp betalningen, men tänk på att detta kan leda till högre totalkostnad i längden. Att ha en tydlig återbetalningsplan och förstå villkoren för CSN-lånet är viktigt för att undvika ekonomiska problem efter studietiden.